Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
murar och de swaga takhwalswens iståndsättmng så asfårgas,
att hon synes, såsom hon ursprungligen warit, till omgifningsi
murarne uppförd af huggen sandsten, och att takhwalfwens
kors-, kants och skiljes-ägan hwilka åfwenledes åro af samma
material, på lika sått anstrykas, men att hwalfkuporna hållas
hwita. Den waraktigaste och minst kostsamma anstrykning lik-
som efter Brunii mening mest passande är den, som nyligen
blifwit sanwåndi den ombyggda korsarmen «).
J dessa utdrag hafwa wi meddelat hufwudpunkterna af
hivad man skulle kunna kalla den gamle mästarens testamenta-
riska förordnande om sin arkitektoniska qwarlåtenstap i kyrkan.
Ester afgående från fin befattning såsom ledare af bygg-
nadsarbetena, framställde Brunius för domkyrkorådet sin önskan
om besigtnings anställande öfwer de under hans tillsyn utförda
reparationerne. Till efterkommande håraf anmodade domkyrkorådet
d. w. majoren, numera öfwerste-löjtnanten wid flottans mekaniska
korps J. Th. Böström — en wetenskapligt bildad ingeniörsofficer,
som en lång följd af år förestått dock- och befästningsbyggnas
derna i Carlskrona och sålunda kunde anses fullt kompetent att
bedöma byggnadswerk af huggen sten —- att en dylik besigtning
werkstålla. Byström mottog uppdraget och uppehöll sig större
delen af Mats månad 1860 i Lund, under hwilken tid han före-
tog en noggrann undersökning af alla domkyrkans delar, inre
och yttre, fåwål kryptan som takhwalf, wattentak och torn. Efter
slutadt wårf afgaf han ett utförligt utlåtande"), hwaruti han
O) Före den stora branden l234 har kyrkan warit så wäl ärr-äg-
gar som hwalf firad med målningar i bjerta färger, as hwilka pryd-
s nader slera qwarleswor anträffats t sednare tider efter kalkbrukets assim-
pande. Ester nämnda brand fick kyrkan en linsng anstrykning med
röda ränder i qvaderform. Dvck förekommo iiswen sedermera Wigg-
målningar ä wissa partier, säspm påträffade lemningar antyda, bwilka
bära spår att tillhöra den sednare medeltiden. Flera ä mellanskeppets
södra långmur upptäckta wapenfköldar målade i wattensiir er ha till
och med patagligen tillkommit etter reformationen. Se runii Be-
strifning om Lunds Domkyrka, 2:a uppl. sid. 135—136. ,
U) Tryckt under titel: "Utlåtande efter hällen Sun ä Lunds
Domkyrka till Domkyrko-Rädet i Lund afgifwet den 27 Mats ,1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
