Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Rosa och Långa Leda. Med 13 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren lät ro båten i land och gick upp till kungen
samt berättade för honom, huru deras försök hade
aflupit. Konungen blef häröfver mycket
nedslagen och sade, att de inte skulle hafva låtit
skrämma sig af en synvilla. Han lät därefter göra i
ordning nya och starkare snaror för att fånga den
gyllene gåsen och tillsade fiskarne, att de nästa
gång måste hålla bättre fast, ty komme gåsen
äf-ven nu undan, så skulle de alla utan försköning
mista lifvet.
Tredje natten, när månen var uppgången, rodde
de åter ut på hafvet för att vittja sina nät. De
väntade länge, men ingen guldgås syntes till.
Ändt-ligen kom hon dock farande fram öfver vågorna
och sam bort till deras båt. Hon böjde sin vackra
hals till hälsning och sade:
— God kväll, fiskare! Hur står det till där
hemma på kungsgården?
Spelar min lind?
Sjunger min näktergal?
Gråter min lille son?
Gör min herre sig någonsin glad?
Fiskaren svarade:
— Där hemma på kungsgården står illa till.
Din lind spelar inte.
Din näktergal sjunger inte.
Din lille son gråter både natt oeh dag.
Din herre gör sig aldrig någonsin glad.
Då suckade den vackra gåsen och tycktes vara
mycket sorgsen. Hon sade:
■— Stackare jag,
som på blåa böljor far
och aldrig mer kan bli
det jag varit bar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
