Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallpojken och älfvekungen. Med 17 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en vacker, skogbeväxt ö, och på ön låg ett ståtligt
slott, mycket ståtligare än det vallaren kom ifrån.
Han gick utmed stranden rundt omkring hela
sjön och beskådade slottet på alla sidor. Rätt som
det var fick han ögonen på ett öppet fönster uppe
i tornet, och i det fönstret såg han en ung flicka.
Hon hade fagergult hår och stod och vinkade med
ett silkesband. Då hoppade hjärtat i vallarens
bröst. Han kände igen både prinsessan och
silkesbandet, ty det var samma band, som det lilla
lammet brukat bära.
Nu gällde det att komma öfver sjön, men
vattnet var djupi, och ingen båt syntes till. Vallaren
satte sig på en sten och grubblade öfver huru han
skulle bära sig åt. Men han kunde inte hitta på
något råd. Plötsligt kom han ihåg, hvad han hade
i fickan. Han drog upp sin lilla benpipa, satte
den för munnen och blåste en lång, uthållen ton.
— God kväll 1 sade-i detsamma en röst bakom
honom.
— God kväll igen! svarade] vallaren och vände
sig om.
Då stod framför honom den lille pysen med
glas-skorna.
— Hvad är det du vill? frågade pysen.
— A, var snäll och laga, att jag kommer öfver
till slottet! sade vallaren.
— Skall ske, svarade pysen, sätt dig bara upp
på min rygg.
Vallaren undrade, huru detta skulle gå till.
Men i detsamma skiftade pysen hamn och blef
till en stor, stor hök. Vallaren satte sig upp på
hans rygg, höken bredde ut sina vingar och for
genom luften och stannade inte, förr än de kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
