Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallpojken och älfvekungen. Med 17 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig modig, och satte sig på gäddans rygg med
vallaren bakom sig. Älfvekungen försvann och
gäddan sköt ut i vattnet med sådan fart, att det
forsade och brusade omkring henne.
Medan allt detta hände, låg jätten och sof.
Men just som gäddan satte ut ifrån land, vaknade
han. Han tyckte sig höra ett märkvärdigt
forsande och brusande, och då han tittade ut igenom
fönstret, såg han, att något rörde sig på vattnet
och hade en lång, hvit strimma bakefter sig. Han
förstod strax, att det måtte vara någon, som hade
hjälpt prinsessan på flykten. Genast tog han
därför sin örnhamn och flög efter, det fortaste han
kunde. Men när gäddan hörde dånet af hans
vingslag, dök hon djupt ned i vattnet. Prinsessan
blef rädd och skrek till.
— Aj, aj, nu går det på tok, sade gäddan.
Och i detsamma gick det såsom älfvekungen
hade sagt: hans makt blef till intet, örnen grep
de båda flyktingarna i sina klor och flög med dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
