Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallpojken och älfvekungen. Med 17 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ade sitt svärd och gjorde ett så väldigt hugg, att
jättens hufvud dansade af. När bröllopsgästerna
sågo detta, darrade de af räddhåga och foro hvar
och en åt sitt håll, utan att de ens vågade titta
sig om.
Prinsessan och vallaren stodo nu ensamma kvar
på slottsgården. De hälsade hvarandra med glädje,
och prinsessan lofvade, att nu skulle hon aldrig
mer vara rädd. Därefter gingo de ned till
sjöstranden och lossade jättens förtrollade båt samt
rodde bort ifrån ön. Det dröjde sedan inte länge,
innan de voro hemma hos prinsessans föräldrar.
Där vardt en stor fröjd. Kungen och drottningen
läto strax reda till ett präktigt bröllop, där
vallaren iick prinsessan och halfva kungariket till på
köpet. Efter gamla kungens död fick han den
andra halfvan också. Han och hans drottning lefde
sedan lyckliga och förnöjda i många, många år.
Men pinglan och den sönderbrutna benpipan
förvarades som ett minne på slottet, och ha de inte
nyligen blifvit bortslarfvade, så finnas de väl där
ån i dag.
(Teckningar of ELSA BESKOW.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
