- Project Runeberg -  Svenska folksagor / Samling 1 /
88

[MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan på glasberget. Med 13 teckningar af Edv. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han lät utgå ett påbud i hela riket och i alla
rikena däromkring, att den, som kunde rida uppför
glasberget och ta guldäpplet ur prinsessans hand,
han skulle få henne till drottning.

När nu den dagen var inne, som kungen hade
bestämt, kläddes prinsessan i sina präktigaste
kläder, och hela hofvet följde henne med stor ståt
ut till glasberget. Där sattes hon allra öfverst uppe
på toppen med guldkrona på hufvudet och
guldäpple i handen. Hvar och en kunde då se, huru
vacker hon var, och det fanns ingen, som inte
med nöje skulle velat bryta af sig halsen för
hennes skull. På ängen nedanför berget myllrade det
af prinsar och kungar, och de hade alla granna
hästar och glänsande rustningar, så att det riktigt
gjorde ondt i ögonen, när man tittade på dem.
Åskådare hade de också, så att det förslog, ty alla,
som kunde krypa eller gå, hade kommit dit för att
se, hvem som skulle kunna ta guldäpplet och få
prinsessan.

När allt var i ordning, lät kungen sina
trumpetare blåsa i horn och basuner, och i detsamma
sporrade friarne sina hästar och rände i väg uppåt
höjden. Men så fort någon häst fått alla fyra
hof-varna upp på glasberget, halkade han ned igen,
och detta var inte annat än man i förväg kunnat
vänta, ty berget var glatt som en is och brant
som ett kyrketak. Hästarna hoppade och halkade
och hoppade och halkade, och det blef aldrig
något annat, huru länge de än höllo på. Men
ryttarne voro lika ifriga, ty prinsessan där uppe
ville de alla ha, och de fortsatte därför att rida,
allt hvad tygen höllo. Ingen kom mer än ett litet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bffolksaga/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free