- Project Runeberg -  Svenska folksagor / Samling 1 /
91

[MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan på glasberget. Med 13 teckningar af Edv. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lar, hängde stålskölden på armen och band
svärdet vid sidan. När han var färdig, kände han sig
så lätt och ledig i stål-rustningen som en fågel i
luften eller en lisk i vattnet. Han sprang i
sadeln med sådan fart, att det klang i hvar enda
sölja, och så snart han kommit upp, gaf han
hästen lösa tyglar och lät honom sätta af, det fortaste
han kunde, bortåt glasberget.

Där skulle nu friarne till att sluta sin lek.
Deras hästar voro så trötta, att de knappt kunde
hålla sig på benen, och så varma, att svetten rann
af dem. Ryttarne voro ganska medtagna, de också,
ty de hade allesamman gjort godt skäl för sig, fast
ingen af dem hade kunnat komma upp på berget
och vinna prinsessan. Kungen stod just färdig att låta
sina trumpetare blåsa i basunerna till tecken, att
det nu kunde vara nog ridet den dagen. Men i
detsamma fick han se, hvar en främmande ryttare
plötsligen kom fram ur skogsbrynet och for rakt
emot berget. Han var klädd i stål från topp till
tå, med hjälm på hufvudet, sköld på armen och
svärd i bältet, och han förde sig så ridderligt i
sadeln på sin gråsky mliga häst, så att det var en
lust och glädje alt se därpå. Strax vände alla sina
ögon till den främmande kämpen, och de frågade
hvarandra, hvad det kunde vara för en. Men de
fingo inte lång stund på sig att fråga och spörja,
ty knappt hade den främmande ryttaren kommit
fram på ängen, förr än han lyfte sig i stigbyglarna,
högg sporrarna i hästens sidor och rände af som en
pil rakt uppför glasberget. Alla följde honom med
ögonen och vågade nätt och jämt andas.
Prinsessan reste sig till hälften för att genast kunna räcka
honom äpplet. Men han red inte ända upp, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bffolksaga/1/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free