Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 Här ocli der under hemvägen.
cessen, föranstaltad af en eller flera mystiska
Bender — alla herrar, — och den oupphörliga fara
som moster Nella, i anledning af den sväfvade
uti, hade så ofta ljudit för Herthas öron, alt
hon vant sig att höra derpå, som man vänjer sig
att höra positivets missljudande, evigt samma
stycken, med ett visst undergifvet lidande,"i
af-vaktan på deras upphörande.
Det var en afton, i slutel af Mars, och
himmelen strålade stjernklar öfver den grå,
is-klädda jorden. Herthas blickar lyftes med dystert
uttryck till denna ljusfulla himmel och sänktes
sedan till den frusna marken, på hvilken hon
vandrade med långsamma, tunga steg. Hon tycktes
jemföra dem och tänka med skalden Henrik
Wergeland :
»Stjernor! Kunden J (lock se
hela jordens tysta ve,
o I då uti nattens timma
cj så klart ni kunde glimma!»
Vandrerskornas steg och mosters tunga stadnade
pä en gång. De voro nu framme vid —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
