Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fierthas dröm.
113
Stafvarne hastigt, så att hon cj kände dem mer.
Hon nämnde det åter, och en osynlig hand reste
henne upp och stärkte henne såsom med
magisk kraft. Hon nämnde det än en gång med
styrka, och hela den ståtliga församlingen i
Cardinal- och biskopskåpor bleknade bort, sjönk
samman som en fall-aska och försvann. En manlig
gestalt full af majestät och mildhet, vandrade
ensam fram öfver jorden, upplyftande allt, som der
låg nedböjdt eller förtrampadt, slafven, qvinnan,
fången, de fattiga och förkrossade, så vandrade
haü, under det ett ljust sken spred sig från hans
grå mantel, till dess han försvann vid horizonten.
Och rymden var.öde och tom.
»O!» tänkte Hertha, »det var befriaren. O! att
jag kunde finna hans rike; der vill jag blifva och
arbeta, som den ringaste af hans tjenarinnor.»
Och längtan och kärlek lät henne äter sväfva
framåt öfver jorden, ål den trakt der hon sett
befriaren försvinna.
Men derunder hörde hon ett chor af
qvinliga röster, likt en sakta vind resa sig från
jorden, klagande:
»Hans rike finner du ingenstädes på jorden.
Ingenstädes ännu har rättvisan banat väg för
kärlekens fulla uppenbarelse. Ingenstädes ännu ha
menniskorna följt befriarens lära. Vi måste ännu
länge bedja: »Tillkomme ditt rike!» Bed med oss!»
»Ja, jag vill bedja och — dö!» tänkte
Hertha, och det tycktes henne, att allt hopp slocknade
inom henne, och att hennes lif skulle sluta. Hon
kände sig trött att lefva.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
