Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Mordbrands-natten. 120
af ett barn. Det tycktes komma från den del
af huset öfver hvilken taket sammanstörtat.
Ett annat rop besvarade detta nedifrån
gården, ett starkt rop ljudande som ett: »Ja!» fullt
af vilja och kraft, och en ung flicka störtade in
i det brinnande huset. Det var Hertha. Rudolph
ville följa henne i spåren, men en brand, som föll
ned af det brinnande taklaget, gaf ett slag åt hans
hufvud. Han tumlade tillbaka, föll. och förblef
en stund utan all besinning.
Den gamle Falk hade hårdt insomnat på
sina skatter, samlade under hufvudgärden, då han
väcktes af brandropen och larmet nere på gatan.
Rummet, der han låg, var fullt af en qväfvande
rök, som gjorde honom yr i hufvudet och
försvårade andedrägten. Hans första rörelse var att
gripa efter det lilla skrinet, och med detta i sin
hand satte han sig upp i sängen och försökte att
sansa sig.- Han ropade sin trotjenarinnas namn,
men fick intet svar. Med svårighet reste han sig
på sina fötter och sökte att närma sig dörren lill
salen. Men hans hufvud svindlade och hans fötter
ville icke bära honom. Han föll och kröp
derefter på händer och fötter fram till salsdörren, i
det han sköt framför sig det dyrbara skrinet.
Han var nu vid dörren; men hufvud och knän
nekade sin tjenst då ban ville resa sig upp. Han
ropade den gamla tjenarinnan, han ropade
Ru-dolphs namn, och ångesten gjorde hans röst ry-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
