Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mordbrands-natten.
121
tände och stark, men ingen röst svarade pä hans
och ingen hand öppnade den stängda dörren.
Han tyckte sig höra vilda glädjerop och hånskratt
derute i salen blanda sig med brandens buller och
brak. Med hvart ögonblick blef hettan starkare
och röken tjockare i rummet. Dödsångest grep
den gamles hjerta och ångestsvett frampressades
på hans panna, i det han i djupet af sin själ tyckte
sig höra orden: »du dåre! i denna natt skall din
själ ifrån dig tagen varda.» Och ur den natt, som
omtöcknade honom, tycktes honom, att bleka
anleten framblickade, dystra, hotande, stirrande på
hans plågor Han kände igen dem alla. Det voro
själar, som blifvit honom anförtrodda att vårda
och lyckliggöra. De tycktes fråga honom huru
han uppfyllt sin pligt mot dem. Rök och
lågor omhvärfde honom närmare och närmare med
hvart ögonblick. Han kände sig kommen till
lifvets gräns och bortom denna såg han intet, utom
något oformligt, obestämdt, hotande, förfärligt, mera
förfärligt i sin obestämdhet än de mest förfärliga
verklighetens gestalter kunde varit det; ett
obekant och dock oundvikligt, som med hvart
ögonblick nalkades mer och mer bortom den
grymmaste död. Ångesten återgaf honom styrka och
sans nog för alt resa sig upp, fatta dörrens lås
och äfven öppna denna. Men i samma stund
slogo lågorna emot hans ansigte, och ett förfärligt
brakande, jemte det svall af rök och lågor, som
uppfyllde hela salen, lät den olycklige gamle
ned-digna framstupa öfver tröskeln, och for första
gången trängde sig jemrets och bönens rop ur
detta hårdt tillslutna bröst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
