Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22ß
Korta besök.
rädda för bannor af den stygga doktorn, som
al-tid finner fel med folk ocb i synnerhet med
fruntimmerna och deras görande och låtande.
Bekänn bara! Hva sa?____»
Men de unga fruntimren hade intet sådant
att bekänna, tycktes alls icke vara rädda för den
stygga doktorn, utan snarare glada att se honom
och få hans sällskap under vägen. Snart voro
alla tre i fullt samtal om deras gemensamma
fa-milje-angelägenheter inom föreningen, och åtskilliga
mått och steg rörande de fattiga barnens
hälsovård. Den goda doktorn och Ingeborg kommo
synnerligen väl öfverens i dessa ämnen, och
under det att skymningen föll på och stjernorna
framträdde på fästet, framkommo äfven tankar
och planer för de värnlösa små, som skulle lysa
upp deras dunkla framtid.
Nu voro de vandrande vid llerthas hem
och hon tog här afsked af sina vänner.
Doktorn följde Ingeborg till hennes hem. Men samtalet,
som hittills fortgått så ledigt, tycktes nu på en
gång fastna. En viss vemodig stumhet
bemäktigade sig doktorn och ban svarade ingenting på
ett par försök af Ingeborg att åter få samtalet i
gång. Äfven hon blef tyst; doktorn plockade då
och då en liten blomma i det daggiga gräset, en
hvit, doftande väppling, eller en qvist
Maria-sänghalm, och så kommo de in i staden och till
Ingeborgs hem.
Här stadnade Doktorn.
»Kommer ni inte in och språkar litet med
Mamma?» sade Ingeborg nästan bedjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
