Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jettar och Ljusalfer. 28’J
Religionsformer må vexla, kyrkor föråldras
och förvandlas, slägter komma och gå, men du,
stilla, mystiska måltid står qvar, alltid densamma,
samlande de spridda hjordarne, födande själarne
med samma lekamen, samma blod, och alla
tillvarelsens mysterier samlas i dig och utstråla af
dig. Tysta, heliga måltid, alla sekters kommunion.
alla själars hemliga samband med hvarandra och
med den Ene, bevararinna af kärlekslifvet i en
kärlekstorftig men kärleksbehöfvande verld,
bevararinna af hoppet, fostrarinna för himmelens
samfund, så länge dn dukas inom kyrkan, eller
derifrån sändes ut i de lidandes kamrar, så länge
Jefver ännu derinom Christi lif och kraft, —
och om jag, liksom många, med längtan se
mot en framlidens kyrka mera sann och mera
verksam än den, som nu, i vår nord vill
beherrska menniskornas samveten, så är det emedan de
då skola allmänligare, innerligare komma till dig,
smaka din fullhet, tysta, heliga måltid, källa af
evigt lif!......
När Hertha genom den susande furuskogen
vandrade tillbaka mot fallen, kände hon, att allt
icke var förloradt; att En stod qvar o för vansklig,
ren och trofast, en som hon kunde älska och
se upp till, och sluta sig till med hela sin själ
och hela sin kraft, — alla själars herde och vän.
De fallande forssarne, den brusande stormen, all
jordelifvets oro, de hade sin tid och sin
öfvergång; men Han stod qvar. De voro midten icke
slutet, ty vid detta stod han, och hon hade
smakat hans närvarelse, hans lif. 1 verlden var strid,
men i honom kunde hon ha frid, det kände hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
