Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanct. Britas sommar.
317
q vart, så .. . men nu får jag väl stänga mitt skåp;
och så godt är, att jag tar både stora och lilla
rosen, — det kan komma flera gäster än jag
påräknat, och barnen behöfva dessutom några
ser-vietter; de stoppade äro bra nog åt dem!... Men
nu vill jag gå och se om Yngve, och krydda
hans frukost med mina goda aningar. Mer får
han inte veta ännu.»
Detta allt var sagt dels halfhögt, dels in petto
of vår lilla pastorska, som, liksom många äldre
fruar, hade vanan att samtala halfhögt med sig sjelf.
Hon hade för öfrigt icke litet att bestyra med,
denna dag, vår goda pastorska; ty, som vi ha
redan sett clet, skulle hela syskonföreningen
samlas på prestgården, och sednare alla
småbarnsskolans fattiga barn, (hvaraf en stor del tillhörde
de brandskadade familjerna). Barnen skulle få,
hvart och ett, en fullkomlig beklädnad för den
stundande vintern; och ännu voro några små
blu-ser, kråkor och förkläden att sy, som skulle
tillverkas denna eftermiddag. Festen skulle slutas
med dans. Till trakteringen skulle flera af de
kommande fruarne bidraga med hvar sin rätt,
och —. brist på mat var alls icke att befara.
Sådana slags tillställningar hade man årligen ett
par på prestgården, och mångas deltagande i
kalaset gjorde att detta blef föga kostbart för
prest-folket. Dess själeliga del, munterheten eller
»muntrationen» bestodo de sjelfva; och det var en
sägen på orten, att man ingenstädes roade sig så
af hjertats grund, som hos pastorns. Man fann
dessutom der, hvad som nu mera sällan
finnes, gammaldags mjöd och gammaldags hjertlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
