Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanct. Britas sommar.
319
Jag såg skarpt på henne och frågade om hon
■ngenting mer hade att säga. Hon svarade:
»ingenting mer nu! — men jag skall komma!»
»Nå så, i Guds namn, välkommen!» sade jag
och lagade alt jag kom mina färde. Aldrig har
jag kännt mig så tafatt och underlig till mods.»
»Ack, bara hon kommer, så kommer, nog
allt till rätta igen,» menade pastorskan. »Jag
begriper inte saken mer än du, men säkert är, att
den här dagen blir på ett eller annat sätt en
lycklig dag; — brödet har blifvit makalöst, allting
lyckas i köket, och jag känner mig så upprymd
och på en gång så högtidlig till mods som om .. .
»Du skulle få dig ett par döttrar i hemmet!»
inföll pastorn; »och det torde hända; men — nu
går jag till Yngve. Måtte den har lappen inte
göra honom värre galen än förut!»
Med lidelsefull häftighet ryckte Yngve till
sig det liHa hvita papperet, som för honom kunde
bära lif eller död. Han bröt förseglingen och
läste tyst dessa ord:
»Yngve! möt mig, i dag, klockan fem
eftermiddagen vid Almas graf. Der vill jag tala med dig.
Hertha »
»Hon kommer, hon kommer då ändtligen!»
utbrast Yngve i svärmisk hänryckning! »Jag får
då se henne, höra henne, tala med henne. Min
Gud, jag tackar dig! Vid grafven! Ja der! Och
’<0<n hon än med döden till mig, jag skulle tacka
henne. O! Hertha, Hertha! Du vet ej, du kan
cj förstå.. ..» Yngve böjde ned hufvudet i sina
’’änder och grät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
