Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mötet vid grafvon. 323
lig, en himmelsk öfvertygelse att Yngve ej kunde
vara skyldig och hon utbrast, — »nej... nej,
du är icke falsk; nej, du har ej handlat
bedrägligt, — nej, din rena blick vet icke af någon
sådan skuld. O min Gud, måtte jag dö i detta
ögonblick hellre än att bedraga mig! — Yngve!
du är ej, du kan ej vara — Amalias älskare,
fader åt hennes barn!...»
»Du har rätt, jag är det ej!» svarade Yngve
’ugnt!......„
»Jag tror dig, jag tror dig och tackar Gud!»
utbrast Hertha åter med sammanslutna händer.
»Men säg, hvarföre nämnde hon — Yngve
Nordin? ......»
»Emedan,» svarade Yngve, »det är min
yngsta broders namn likaväl som mitt. Alla tre
bröder heta vi Yngve, men med tillsatts af ett annat
namn; den bror om hvilken är fråga heter Alfred
Yngve, jag heter Yngve Frey.»
»O, jag förstår, förstår nu allt,» återtog Hertha
häftigt skakad; — »det är då han, som är den
skyldige, och du, du är Yngve Frey! —
Hvarföre Yngve, hvarföre har jag ej fått veta detta
förr? Mycket lidande hade varit besparadt!...»
»Hvarföre visste jag icke förr än sedan
några dagar, att Amalia var din nära slägting? Du
har aldrig nämnt henne för mig, hon ej dig. Min
broders förtroende erhöll jag först för få veckor
sedan och hade ingen rätt att yppa hans
hemlighet förrän — omständigheter sådana som de nu
inträffade gör det mig till en pligt.»
»O Yngve! och jag har trott dig brottslig!
huru skall jag kunna förlåta mig, sjelf?......»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
