Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 Sju ar. Patriarkaliska förhållanden. /
»O! mina vänner,» sade hon, »våren icke
härda emot mig; jag kan icke annat; mitt
samvete förbjuder mig det. Derföre att min far är
en hård far, skall jag vara en onaturlig dotter?
Skall jag uppträda emot den, som gifvit mig
lifvet och förbittra Inans lif? Kasta skugga på
honom genom att för hela landet blotta hans
svaghet eller orättvisa! nej, jag skall ej
förtjena den förebråelse, att ha handlat oädelt som
dotter. Jag skulle då ej känna mig värd att ep
gång blifva moder. Nej, jag skall ej uppträda
offentligt som anklagerska emot min far. Må
hellre Yngve och jag försaka, bida, dö, om så
måste vara. Allt vill jag ännu försöka hvad
plig-uppfyllelse, öfvertalande förmå; — kanske
kommer en stund, då min fars hjerta ej är så slutet
som nu, — men aldrig, nej aldrig skall jag
genom vålcl och trug förtjena hans hat, hans
förbannelse. Och om du derföre vill anklaga mig,
Yngve, så är du ej mer deri ädla, den
rättsinniga Yngve som jag älskat!......»
»Men era systrar?.....» återtog lagman
Carlsson.
»Visa mig,» sade Hertha, »en utväg att
betrygga deras förmögenhet och framlid utan att
ge vår fars anseende och hjerta ett dödshugg, i
det jag inför konung och folk offentliggör mina
misstankar om lians förvaltning af vår
förmögenhet. Kan ni visa mig ett annat medel? Gifva
våra lagar ett annat vid hand?»
Lagman Carlsson och Yngve tego. Hertha
steg upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
