- Project Runeberg -  Hertha eller en själs historia /
380

(1856) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380 Sju àr. 1’atrlarkaliska farballandcn.

framstår fritt och klart; håret faller enkelt Öätadt
neråt nacken, såsom vi se det på antika
byster. Hon bär inga ringar eller armband —
hennes händer och armar behöfva ej någon
prydnad — ej heller något annat smycke, icke ens
en blomma. Men ofta bryter hon af blommorna
i salen och pryder dermed våra hufvuden, ty hon
älskar att se oss väl och smakfullt klädda efter
vår ålder; men tycker ej om att se på oss
glittrande grannlåter eller färger som ej passa ihop,
och fel emot ordning och smak anmärker hon
alltid. Hon vill att den yttre menniskan skall
uttala själens harmoni; men icke, som gamla »Ma
bonne» att vi skola vara »som alla andra», utan
att hvar och en skall söka att vara fullt sig sjelf,
men pä ett ädelt sätt — »såsom Gud velat det».
Och jag bekänner, att jag gör mig mina besvär
att, äfven till mitt yttre, behaga henne än jag
någonsin gifvit mig att behaga en man. Sjelf
drager hon oss genom sitt väsen till det ädla och
vackra, så att hon ej behöfver många ord för att
väcka hos oss längtan dertill. Den kommer till
oss såsom af sig sjelf med henne i Iduna-salcn.
Ilon ser så ståtlig och — om jag så får säga
— högboren ut, att man i begynnelsen känner
sig bli helt liten inför henne, man liksom krymper;
men när hon begynner tala, se på oss, då är det
hos henne något så huldt och moderligt, att man
lefver upp deraf, och rätt som det är tycker
man att man begynner växa; och det gör man
verkeligen, åtminstone i längtan till det goda och
sanna, i vilja att hinna det. Det är stunder, då
det kommer ät mig en längtan att ligga vid hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfhertha/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free