Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om morgonen.
417
famnar ifrån land. men vattnet var omkring
fartyget så djupt att endast de som kunde simma
kunde der iinna räddning undan lågorna. En
ångestfall villervalla uppstod under hvilken bleka
mödrar besvuro männerna att rädda deras barn.
En af männerna steg upp på ett af
hjulhusen och ropade högt:
»Alla, som kunna simma göre som jag!»
Och han kastade sig i sjön; vände sig så mot
fartyget och ropade till en ung moder, som stod
vid relingen med sitt barn på armen: »hoppa
öfver bord, jag skall ta emot er, och föra er och
barnet i land. Var intet rädd!» Hon följde hans
uppmaning just, som lågorna antände hennes
klädning, och han simmade med henne (ill stranden.
O’
En annan ung man hade på ögonblicket följt den
förres exempel; ännu tvenne gjorde så. Dessa
fyra simmade till och från fartyget, bergandc alla,
som icke kunde simma. Den förste unge
mannen, som var den mest energiske samt den
säkraste simmaren af alla, räddade ensam på detta vis
öfver sjutton personer, de flesta qvinnor och
barn. Hans både hjertliga och modiga uttryck,
den liffulla blicken af hans ovanligt sköna ögon,
lians säkerhet och skicklighet, allt bidrog att draga
allas förtroende till honom; allas förnämsta hopp
syntes fästadt viel honom. Så raskt och så väl
fortgick räddnings-arbetet, att ingen enda af
fartygets passagerare eller besättning förgicks eller
blef ens illa skadad; och ehuru de från stranden
måste se fartyget brinna upp, och mången sörjde
öfver sin förlorade egendom, var dock känslan af
räddningen från »en ond brådöd», och tacksamheten
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
