- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
58

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pukor rördes och trumpeter smattrade och under
folkets bifallssorl uppläste brudens främste marskalk
glafvenbrefvet, som innehöll beskrifning på morgongåf-
van, hvilken utgjordes af två hela sätesgårdar samt
halfparten af hvad hennes man kunde ärfva eller för-
värfva, så väl i löst som fast. När han slutat läsnin-
gen, fattade han glafven i ena ändan och kastade ho-
nom ut bland folkhopen.

En liflig täflan uppstod nu om hvem som skulle
öfverkomma den silfverbeslagna spetsen. Äfven taft-
banden voro eftersökta och de sönderrefvos ganska if-
rigt till små remsor, hvilka sedan fästes på hattar och
mössor, allt till brudens heder.

Under denna täflan hade Elsa förts af folkträngseln
högre upp i gränden. Helt oförmodadt stod hon fram-
för det hus, hvarom den förnäme kavaljeren talat. Hon
såg på några stege afsetånd den låga mörka porten, hen-
nes tankars ständiga föremål. I bröllopssalen dansades
nu kronan af bruden, och allas hufvuden voro riktade
dit upp. Elsa tycktes tveka. Hon såg ingen i port-
gången. Men hon kunde ju se efter, tyckte hon, om det
fanns, såsom han sagt, någon dörr på höger hand. I nästa
ögonblick var hon försvunnen i den mörka portöppningen.

Hon trefvade en stund i mörkret utefter muren
utan att finna någon dörr. — Men hon hade icke längre
sin talisman, ringen, tänkte hon plötsligt. Hennes hjerta
slog häftigt. Må hända när allt kom till stycket var
det den lede sjelf, som gifvit henne ringen. Hon ville
genast skynda derifrån, då i det samma tvänne starka
armar omeslöto henne bakifrån. Hon gaf till ett rop
af förskräckelee och dignade ned på golfvet. När hon
återfick medvetandet, fann hon sig i ett, af många
vaxljus upplyst rum, uppfyldt af bössor, falkbjellror och
allehanda jagtredskap. Framför henne stod den för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free