- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
64

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

taller, kläder, hvilket föremål som helst, skulle för-
vandla sig till större eller mindre guldklimpar. Alltid
något, påstod Haasenkampf för hvarje gång.

Men misstron ligger nära till hands, när man spe-
lar höga spel, och mäster Grijs spelade med allt hvad
han egde. Om han än var öfvertygad om möjligheten
af att genom konstiga experiment kunna frambringa
ädla metaller, var han ty värr icke lika fast öfvertygad
om sin blifvande mågs ärlighet. Ty hvem sade honom
väl, att denne, när han slutligen lyckats muta eller be-
segra de motsträfvige jordandarne, icke skulle behålla
skatten för egen räkning. Han skulle dock veta att
taga säkerhet af honom. Han hade fast beslutit att
samma afton tvinga honom att svärja en. ed så bin-
dande, att han ej skulle våga bryta den.

Ett slag på porten kom honom att häftigt spritta
till. Den han öppnade för var en medelålders, stor-
växt man, med krokig näsa, blek hy och glest, grått
hår. Han hade stora, rödbruna knäfvelborrar och bar
en nedfläckad, trasig uniformsrock af samma snitt, som
det nyvärfvade Liehtonska regementets.

— Kan försäkra Er, svärfar — hväste den inträ-
dande med hes röst, när han efter att hafva helsat slog
sig ned vid bordet — att det, skam till sägandes, var
en smula trefligare på ”Hvita korpen” här midt öfver.

— Derför låter du mig vänta, för ei förstås, fulla
timmen — svarade åldermannen misslynt. — Men hän-
der det en gång till —

— Se så, för millioner haubitzer, ingen prestelåt.
Du vet, gamle linmånglare, hvad jag gjort för dig, och
får du den ondes dukater i dag eller morgon, tycker
jag det kan komma på ett ut.

— Du har druckit för mycket i dag, Gerdt —
återtog åldermannen allvarsamt. — Hvad vi nu skola före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free