- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
67

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lång menniskofigur af vax och stälde den framför sig
på bordet samt påtände en veke, som framstack ur nä-
san på den samme. Derefter lade han penningarna i
en degel, som han nedbäddade bland kolen i spiseln.

— Hör nu på hvad jag säger — hviskade han.
— När den lille der är nedbrunnen, tänder jag elden i
spiseln och sedan detta skett — han lade härvid ett itu-
viket pappersark samt en röd penna framför mäster
Grijs — skall skriften affattas. På detta papper har
nattugglan, utan att någon sett det, spottat tre skär-
torsdagsnätter å rad, och denna penna har trollpackan
Merkuria skurit af den hvite korpen.

Han gick bort till skåpet, som han uppläste. $Se-
dan han försigtigt sett sig omkring, liksom för att öf-
vertyga sig om, att åldermannen icke följde honom,
öppnade han dörren och kastade en hastig blick dit in.
Ett djupt hål gapade emot honom. Det var tydligen
nyss utbrutet, ty skåpet var till hälften fyldt med grus
och sönderslagne stenar. Mäster Haasenkampf log be-
låtet.

— De äro qvar der inne allihop — hviskade han.

— Ja, förra natten arbetade de grufligt, för att
komma ut — svarade åldermannen lika lågmäld. — Det
hördes ända in till nådig grefvinnan, för si förstås.
Men grefven var borta — tillade han med ett plirande
ögonkast.

— Kan nog tänka det — sade Haasenkampf och
plirade på samma sätt med ögonen. — Ty det ser nästan
ut, som de varit nära att komma ut i verlden.

Den lille vaxmannen var nu till hälften nedbrun-
nen och stunden närmade sig, då den onde skulle fram-
besvärjas. Åldermannen sväfvade betydligt på målet.
Det syntes tydligt, att han var allt annat än väl till
mods. Det måste heller icke vara en sådan lapprisak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free