- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
124

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon föll baklänges till golfvet med ett svagt anskri.

Magister Olaus hade uppmärksamt följt alla hennes
rörelser. Det syntes tydligt, att det icke var första
gången som han var vitne till ett dylikt uppträde.

— Den onde anden har gjort henne till fullkomlig
slaf under sitt välde, — mumlade han för sig sjelf,
– och det föreligger tydligen detta sällsynta fall af för-
tappelse, hvarom Marcus talar i sitt 9 kap., när han
nämner månadsraseri.

Enligt hans åsigt lånade alltså satan Elsas skepnad,
för att visa sig i all sin styggelse. Intet annat än ifriga bö-
ner kunde hjelpa deremot. Han inkallade mäster Skarp,
för att denne skulle höra den besvärjelse, han hade i sinnet.

— Gif noga akt på hvad jag säger, att du må
kunna vitna — sade han, då denne steg öfver tröskeln,
och förde facklan, som denne bar i handen, öfver El-
sas anlete. — Men hör på samma gång noga efter om
något buller spörjes under jorden.

Mäster Skarp svarade med ett hemlighetsfullt grin,
som skulle betyda att han mycket väl förstod hvarom
fråga var.

— Kunde nog tro, att det skulle gå i qväll, —
sade han, — när det börjar spöka och väsnas hos dem,
blir man dem snart qvitt. Och väl är så, Ers ärevör-
dighet; ty när man är gammal och bröcklig som jag,
kostar det på ska jag säga, att vistas der nere hos
dem i kölden.

Magister Olaus gaf icke akt på hans ord. Han
hade tagit handboken ur fickan och började nu att högtid-
ligt och samvetsgrant uppläsa sin långa besvärjelse.

Det syntes till en början, som hans metod onekli-
gen skulle vara i viss mån undergörande, ty han hade
ieke hunnit sluta sin första bön, då Elsa redan började
andas lugnare. Hennes kinder färgades af lifligare rod-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free