- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
140

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Endast din personliga mellarkomst kan rädda
henne. Hon är fängslad.

— Sapristi! — han hånlog ånyo. — Man skall få
se att hon är en trollpacka? Snart fins ingen flicka i
residenset, som ej är behäftad med trolldom.

— Det var hon, som fängslades, I torden minnas
det, för några veckor sedan, här utan för vår port!

— Här utanför porten! — upprepade grefven, och
stirrade förskräckt på henne. — Det skulle då vara
Elsa Larsdotter... Guds död!

Han upphörde med ens satt skratta.

— Viljen I hjelpa mig eller icke? — frågade gref-
vinnan stolt.

Han teg en stund. Derefter vände han henne ryg-
gen och hvisslade åt sin hund, hvilken, skälfvande i
alla leder, smög gig fram utefter väggen.

Grefvinnan såg en stund föraktfull på honom och
lemnade derefter rummet. Stoltheten hade hos henne
segrat öfver moderskärleken.

Det dröjde en stund innan grefven åter började sin
lektion. Men han var nu mer icke samme nitiske lä-
rare, som han varit före grefvinnans besök. Gång på
gång rusade han upp och gick häftigt några hvarf på
golfvet. Plötsligt skyndade han till dörren och ropade
utåt, så att det gaf eko i korridoren:

— Bertil, hvar djefvulen håller du hus, då halte
lymmel?

Några minuter senare stod Bertil, ödmjukt bugande
på tröskeln. Han fann sin herre i största raseri. Un-
der de värsta svordomar slog han med piskan efter sina
stackars lärjangar, hvilka tjutande af smärta kröpo utef-
ter väggarne.

Plötsligt stannade han, och stirrade förvånad på Bertil.

— Du har något att säga mig? —- frågade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free