- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
146

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belåtet sina yfviga knäfvelbårar. — Hur månge skulle
då Ers nåd behöfva och när skulle de vara här?

— Tolf är i minsta laget.

— Hela dussinet? — ropade mäster Hvittlock, och
spärrade upp sina rödsprängda ögon. — Tolf jagtfalkar!
I Herrens namn, de kunna då inte fås på nära håll!

— Du får fri täring och särskild handpenning för
hvarje! Men jag har brådt om, — tillade grefven och
reste sig. — Jag ville gerna att du gåfve dig i väg
redan i morgon afton — senast på lördags morgon.

Mäster Hvittlock skrufvade fingrarna åter och fram
genom kväfvelbårarne och vindade alldeles förskräckligt
med ögonen. Derpå såg han sig försigtigt omkring,
för att öfvertyga sig om att hans hustru icke var i
närheten.

— Se, det är så Ers nåd, hviskade han — att om
lördag skall det bli exekution utaf.

— Potz Donner Teufel! Hvad bryr jag mig om
din exekution, — sade grefven uppbrusande och slog
handen i bordet. — Säger du ja och amen karl, eller
skall jag gå till någon annan?

— Det är vackra jäntan här midt öfver, som Ers
nåd nog mins, — återtog mäster Hvittlock med ett ill-
parigt grin. — Och presterna få ingen ro, så länge hon
är ofvan jord.

Grefven såg honom stint i ögat.

— Hundra goda dalrar, man, — utropade han —
om du lagar att den saken icke blir af!

— Hm, hundra daler!... Nog godt att ha i byx-
säcken, men embetets förlust bör ock något gälla...

— Nå godt! — två hundra, tre hundra, fyra hun-
dra ger jag dig, men då skall du föra henne hem till
mig, förstår du, i min malmgård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free