- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
152

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vare hans misstänkta uppförande mot Lichtons värfvare,
vardt nu på sjelfve mönstringsdagen hans gamle fiende,
mäster Fibiger i stället utsedd till Gefreiter. I Värmes
ögon gälde skymfen hela skrået, och hur han pratade
härom med sina vänner, fick han dem slutligen att
nedlägga vapen, så att, då kompaniet skulle marchera
till mönsterbordet, endast fem man utom Fibiger kommo
fram. — ”Men då röt, — för att nytja Magnus Grås”
ord, — Hans Excellens, den nådige grefven och öf-
verståthållaren, i egen hög person helt anskrämmeligt
till borgarne, att de voro pultroner och bönhasar alli-
hop. Jonas Värme — svängde visserligen och cirku-
lerade vidt och bredt häremot, och sade bland annat
till hans höggrefliga nåde, att om det bland spets-
makareembetet fans en och annan skälm och bedra-
gare, voro bagarene icke annat allihop än skälmar
och pultroner, som i alle sine da’r borde rida galopp
på trähästen för sina falska vigters skull. Men nu
vardt den höge herren ännu vredare, förstås, derför
att Jonas Värme vågade tala honom till oåtspord, och
till sist så förtörnad, att han genast degraderade honom
till simpel knekt. Han hade nog, Gud bättre, satt ho-
nom ned i sjelfve tjufkällaren, om inte mäster Fibiger
sjelf gått i kaution och borgen för, att han ej skulle
rymma. —”

Någre timmar efter detta uppträde suto de gamle
vännerne och drucko försoningsskålen i det låga, af
gräslök, kumminost och utspildt öl doftande källarrum-
met på ”Tre tunnor” vid Drottninggatan, afvaktande
timmen, då de skulle utgå på patrull. Humöret var,
af lätt förklarliga skäl, å ömse sidor mer än vanligt
retligt och då mäster Fibiger till sluts råkade tala om
de gamla goda tiderna, kom Jonas Värme strax i så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free