- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
199

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på hjertat var allt för vigtigt, för att omtalas för hvem
som helst.

— Hvad pratar vu käre bror för kommers? — in-
föll mäster Biervogel, som åhört samtalet. — Vill du
kan tänka inbilla den token, att vi, Fibiger, Jonas Värme
och jag, allihop äro någre stollar och fånar derför att
vi hålla jäntan der inne för en trollpacka ... Lerfat och
sjuskinnsgröt, vore jag icke klar för att kunna vitna på
dig sjelf en gång till!

— Nå, nå, mäster Biervogel! Lagom humör är bäst,
för si förstås... — sade åldermannen fogligt.

— I ska’ inte tro att den gossen är så menlös hel-
ler — inföll nu Fingerlisa, i det hon armbågade sig
fram till de talande. — Han har fått tyske grefvens fru
att springa och lamentera sig både för höga och låga,
allt för vackra Elsa, förstås!

— Jo, jo, men! — sade Jonas Värme, som hit tills
stått tyst, i det han strök sig om skägget. — I nöd-
fall dricker den onde lut!

— Hm! Iaote var det värdt hon blandar sig i le-
ken! – sade Fingerlisa med en knyck på nacken — för
då ska’ jag nog laga så att hon slipper längre gå och
kroma sig i sammetsjacka och taftshufva, lofvar jag.

— Ve dig så du talar, — sade Anders allvar-
ligt. — Hon för vår Herre i sitt hjerta, och det kan
då spörjas, att du icke gör.

— Nej, den onde för hon, du, det svarta spöket,
ty det är den Gud de förnäme tro på! Men jag har
knåpat hufvudet af flere sådana komperskor som hon,
och hjelper det inte här, kan jag väl komma fram till
högre rätt med henne.

— Akta dig, Lisa! — återtog Anders, rodnande
af vrede. — Om du ljög, när du sade mig, att Elsa
var oskyldig, finner jag dig väl någon gång igen utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free