Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också det säkraste stödet borta i hans försvar. Finger-
lisa påstod nämligen å sin sida, att hon aldrig råkat
honom sedan den dagen då Elsa fängslades, och mäster
Kinkel, som derefter tillfrågades, kunde icke heller min-
nas, sade han, att han någonsin sett Anders Barberare
i Smedjegårdshäktet.
Anders stod som fallen från skyarne och lät Fin-
gerlisa ostörd få afgifva sitt vitnesmål.
När detta var slut, sporde magister Olaus honom,
hvem det var som gifvit honom ringen.
Anders tog försagd några steg till baka. Han vå-
gade icke utan grefvinnans lof inblanda hennes namn i
denna mörka sak. Derefter vände han sig till magister
Olaus. Rätten skulle tro honom, sade han. Han ville
endast tala sanningen.
Men denna barnsliga försäkran uppväckte blott ett
medlidsamt löje. I synnerhet tycktes vaktknektarne vid
dörren varda mycket roade deraf. Det var nog tydligt,
tänkte de förmodligen, att ban endast sökte föra rätten
bakom ljuset. Så oskyldig han än gjorde sig i tal och
later, var han nog i grund och botten en riktig erke-
skälm, som skulle gifva dem mycket att göra, både
med rep och fuktel.
— Du skall tänka på det åttonde budordet, — sade
magister Olaus, när Anders ioke tycktes hågad att vi-
dare yttra sig, och blickade honom skarpt i ögonen,
— samt komma i håg, att vår Herre äfven straffar
lögnen, såsom all annan synd. Tillstå derför såsom god
kristen din villfarelse!
— Vördige fader! — sade Anders ödmjukt — hvad
jag sagt är dagens sanning ... jag menade endast godt
dermed.
— Så skola vi då pröfva strängare medel! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
