- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
204

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dymedelst frigjorts från den elakes onda makt, allt sam-
man visade sig vara blott ett tunt moln...

Magister Olaus fortfor ännu en stund att utbreda
sig öfver detta ämne och slutade med att varna gref-
vinnan för att icke låta sin falska medkänsla leda sig
mot det rätta.

Hon såg honom stadigt i ögonen, under det att han
talade. När han slutat, vände hon sig mot rättens le-
damöter och sade med värdighet:

— Om mitt ord skulle vara tvifvelaktigt, ärevör-
dige herrar och kommissarier, och jag icke hålles för
mer än detta usla pack, som vitnar om syner och dröm-
mar liksom vore de verkligheter, kan ju mäster Baca-
reus, guldsmeden, eftersändas, på det att han må un-
dersöka om guldet är äkta. Ringen har tillhört min
salig man. Han gaf den åt den stackars flickan, efter
hvad Bertil Hofmästare, som står här bredvid, kan med
dyr ed intyga — och vårt grefliga vapen finnes ju äf-
ven ganska riktigt graveradt i stenen.

— Må hända förhåller det sig så — svarade ma-
gieter Olaus, i det han upptog och noga granskade rin-
gen. — Men månntro guldsmeden äfven skulle kunna
intyga, att det var denna ring och icke någon annan,
som den anvklagade fick den qvällen, då den lede fre-
stade henne?

Han gjorde här ett kort uppehåll och betraktade
grefvinnan skarpt.

— Hennes mor — fortsatte han derpå — återfann
ja den ringen, som var hans fästegåfva, enligt sitt af-
lagda vittnesmål, dagen efter förvandlad till en näfverbit.

— I glömmen, magister Olaus, hvem jag är —
afbröt honom grefvinnan högdraget — och att jag har
mäktige vänner, hvilka icke skola tåla, att jag inför
någon underrätt offenseras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free