Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från hundarnas umgängesvanor. Han utgår ifrån att det är en rik-
tig hund. Efter en stund resignerar han, precis som han gör när
han en stund sett sig själv i spegel och uppfattat att det är eri bild,
hian har framför sig, och inte en verklighet.
Kmematoigrafin har således existerat sedan urminnes tidler för både
människor och djur, för människan sedan länge med hennes fulla
vetskap. Och ändå datera vi dess ”uppfinnande” från 1895. Månne
upptäckten då skedde av en tillfällighet, som man gärna föreställer
sig att stora upptäckter ske ? Det berättas ofta, hur Newton vilade
sig under ett äppleträd’, ett äpple föll, och han upptäckte tyngdlagen.
Att filmen kom till, när dlen gjorde det, berodde inte på samma sätt
av en tillfällighet. Snarare föll den som en mogen frukt från tek-
nikens växande träd, närm are bestäm t den fotografiska teknikens.
1 detta ämne ä r det vågsam t att tala i närvaro av fotografins ve-
tenskapliga märkesan än. M en... fotografim är i alla faill knappt
hundra år gammal. Daguerre kom på 1830-talet med siln fotografiska
plåt. Fotografim har därefter genomlöpt en snabb utveckling, om
också icke så snabb som sedermera kinematografin. Teknikernas
äregirighet var inställd på att få plåten a it ljuskänsliga re, exposd-
tionstiden alltså kortare och kortare. De som äro jämnåriga med
mig minnas nog, när de första gången fotograferades i medvetet till-
stånd, och hur det var då. De sattes i sina finaste söndagskläder i
en ansträngt ledig stäMnång, klängande på ett staket, roende i en
båt eller något sådant, och där skulle de sitta orörliga ett par minuter.
För att stå ut med det fingo de ett kallt jäm stöd i nacken. Så
gick idet åtminstone till hos lamdsortsfotografer i början av 1880-talet.
Senare, fick man höra talas om ögonblicksiotograiier, ooh man tyckte
det lät något till m ärkvärdigt ooh förstod så väl, att ett sådant foto-
grafi kunde misslyckas. Nu ha vi filmkameran med sina 15 eller 16,
ja ännu högre antal plåtar i sekunden. Ändå är det ingen som till-
låter a tt en kinematograffsk fotograf kommer med, bilder som äro
oskarpa eliter misslyckade i tekniskt hänseende — då skulle biograf-
åskådiaren protestera på det skarpaste. Med en ultrarapidkamera
tager man i regel 160 bilder i sekunden, och man är redan uppe, så
fantastiskt det kan låta, i 100;000 exponeringar i sekunden i det ve-
tenskapliga experimenterandet.
Här måste vi göra halt för en liten kuriositetssynpunkt. Kinemato-
grafin vilar således på ögats tröghet, men så kommer den tillbaka
till ögat och ger det med full hand kompensation för denna ”ofullkom-
lighet”, som den själv lever på! Så här säger kinematoigrafLn: var
så god och låt mig imdella det här sekundförloppet i 15 bilder eller
160 eller i 100,000 — isom ni behagar — så kan ni sedan i lugn och
ro taga å betraktande detaljernas inbördes följd i det tempo som
passar er. Precis som mikroskopet inbjuder oss att se det ”osyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
