Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga”. Därför Heter det ju octeå träffande’ att filimen kau vara ett
”tidens förstoringsglas”. Omvänt talar man ju om att man hör hur
gräset växer, men ser det inte, ty idet går i sto tur för långsamt —
det består av så många var för sig obetydliga fönändirtogar, att vårt
öga icke kan fatta dem. Då kommer ktoematografin och säger: låt
mig visa det här i ett tempo, som passar för ögat; varsågod, jag
eliminerar fyra bilder av fem eller 499 av 500 eller hur ni vill och
sammanställer resten åt er, var så god och se nu hur gräset växer.
På utställningen här ute i halten kan ni se något som betecknas
såsom en av ktoematografins föregångare. Det är zootropen, den
lilla mekaniken, som barnen hade roligt med förr i världen. Denna
leksak spelade för hundra år sedan en roll som affärsartikel. Hur
har kinematografän — och med dien filmen — trätt fram för världen ?
Jo, som en ”leksak” — därom mera sedan — och som en zootrop,
i den meningen att intresset för djurens rörelser, som zootropen’ byg-
ger på, också varit en drivkraft i kinematografins utveckling. Da-
merna och herrarna ha väl läst något om en herre i Kalifornien, en
väldig hästkarl som hette Maybridge. När fotografto hunnit därhän
att man kunde fotografera ”på ögonblick”, ställde han till med ett
system av kameror, som’ gillrades med trådar på det sättet att en
häst, som sprang, för varje tum den rörde sig framåt ryckte av en
tråd, varigenom en plåt blev exponerad. Genom sammanställning av
dessa plåtar ville han få fram1bilden av hästens rörelser i språnget.
Han hade för övrigt slagit vad med en annan hästkarl om huruvida
hästen i ett visst moment i galoppen har alla fyra föttema på en
gång fria över marken. Han kunde med sina bilder bevisa, att så är
det verkligen. Ungefär samtidigt experimenterade en fransk veten-
skapsman, Marey, efter vilken det berömda Marey-tostitutet i Paris
har sitt namn, med studier i fåglarnas flykt. Ooh en tysk, Anschutz,
arbetade med en annan sida av det kiinematografiska problemet, näm-
ligen sättet att genom fotografiska bilders sammanstäliaindle på ett
roterande hjul få dem att sammanflyta i naturlig följd. Samma pro-
blem löste Edison i slutet av 1880-talet med sitt ktoetoskop, men som
kinematografins — den kiinematografiska kamerans och iden därmed
analoga projektionsapparatens — uppfinnare stå bröderna Lumiére
i Lyon. Till idle stora namnen från filmens tillblivelse hör också
Eastman, som fulländat själva filmen, råfilmen, ooh nu förser världen
från sina Kodak-fabriker med ungefär 95 % av materialet för ’denna
oerhörda massartikel med ett tillverkningsvärde av hundratals mil-
joner dollars pr år — det hör till bildan, att han började sto bana
som springpojke ooh sin uppfinnare- och industriverksamhet med
ett startkapital av fem ’dollars!
När bröderna Lumiére voro färdiga med sin kinematografiska upp-
finning, tänkte de, helt inriktade på vetenskapLig experimentering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
