Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sam de voro, främst på dess betydelse för forsknimgen. Men det
fanns en annan herre, Charles Pathé, som fick höra talas om uppfin-
ningan och hade så m ycket snabbare bilick för dess affärsliga exploa-
tering. Hans métier var att ha tiftskåp utställda i järnvägsväntsalar.
Den här nyheten, tänkte han, kommer att taga död på tittskåpen,
bättre förekomma än förakommas. Han hade tre bröder, och så
bestämde sig alla fyra för att göra något av saken. De köpte nu
exploateringsrätten för en summa, som. var så pass svindlande för sin
tid att två av bröderna redan dagen därpå voro ångerköpta och för-
skräckta drogo sig ur affären. De ha möjligen haft tillfälle att bli
ångerköpta igen! De två som stado fast ha iinte haft skäl att önska
det ogjort. Båda, i synnerhet Charles Pathé, ha gjort sig ett stort
och aktat namn som banbrytare på den inspelade filmens område,
och firman Pathé Fréres, känd över hela världen, har inte heller sak-
nat sinne för filmens kulturella uppgifter. Det var emellertid genom
dem som kinematografin fick visa sina affärsmöjligheter. Och jag
tror över huvud taget, det må vara fråga om film ur vilken syn-
punkt som helst och icke minst om den direkt kulturella filmens
uppgifter, att det ligger en liten vink i detta också: det som icke
baseras på affärsm ässigt bärig grund, når inte sin fulla utveckling.
För min del hör jag till dem som räkna filmen i dess vanligaste
form, sådan den fram träder i biografrepertoaren, som en kulturellt
positiv faktor. Det fordras någon optimism att säga detta, ännu idag
som är. Ja, kanske icke minst dagen efter det vi suttit h är och sett
de äldre — men även några nyare — klipp, som nuvarande censur-
chefen lät upprulla här. Isynnerhet kräver det en viss optimism då
man samtidigt har i tankarna åtskilligt som inte är så värst art-
eliler gradskilt från dessa klipp, och som alltså ingår i biografreper-
toaren. Det är sant att filmen inte bara är em kulturbärare, utan
också bär på en mängd okultur. Låt oss icke glömma detta och
inte söka förneka det, så länge förhållandet verkligen är detta —
och helt fri blir väl filmen lika litet som något annat från okultur,
så länge sådan dröjer kvar i världen. Varför skulle filmen vara
enda undantaget ? Men man har som ett stöd för optimismen de
oändliga framtidsmöjligheterna och som ett annat att man helt visst
redan bland klokt och vidsynt folk räknar med filmen som en kultur-
företeelse. Vill ni ha belägg på detta, kan jag åberopa förre stats-
ministern Hjalmar Branting, som i ett föredrag i Kulturella Ungdoms-
rörelsen för något år sedan sade, att ”biografen, rätt använd, är ett
gott bildningsmedel”.
Det lider intet tvivel att biografen med vad den redan kunnat bjuda
har riktat den stora massan såväl som emsfilnga.nna i skilda länder
världen runt och in i ganska ödsliga bygder med ett fantasistoff, så
-ojämförligt mycket rikar-e än föregående generationer haft att ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
