Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter en skarpt underkännande dom över den
fantasilösa fotograferingen i litteraturen utropade
han: »Det var och är och blir ständigt den skapande
fantasien och den djärva viljan, som bilda
konstnären, han må för övrigt vara beväpnad med
naturalistens anteckningsbok eller romantikerns
magiska understav.»
Slutligen tillfogade han: »Den käcke Verner
v. Heidenstam har, tror jag, utvecklat åsikter i
samma stil som de här framlagda i sin broschyr
’Renässans’ och min artikel torde därför måhända
betraktas som onödig. Likväl torde det icke vara
ur vägen att såsom jag har gjort genom jämförelser
närmare ingå på den fråga han väckt till liv. I
vilket fall som helst blev jag vid läsningen av
Zolas bok så livligt övertygad om det rättmätiga i
herr v. H:s opposition mot teoritrons herravälde,
att jag icke kunde tillbakavisa lusten att själv dra
ett strå till stacken.
På någon Renässans i konst och litteratur är
jag emellertid icke böjd att tro. Åtminstone äro
inga synnerliga tecken till en sådan att förspörja
i dessa tider, då intressepolitiken uppslukar allt,
och jag tänker att det behövs en starkare andlig
strömning än den, som hittills blivit iakttagen, för
att åstadkomma en pånyttfödelse.»
Det var Heidenstams första och som jag förmodar
mest betydande erövring för sin opposition,
hur föga förhoppningsfull Fröding än var. Han
kunde för resten lätt finna de allra färskaste bevis
för att Heidenstams mål betraktades som en dårskap
— i samma häfte, där hans uppsats stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
