Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Idyllen är flydd. Vad som bidar honom är
den tunga striden för tillvaron, så mycket tyngre
som det ej är fred mellan honom själv och hans
tankar. I ett ögonblick av klarsynt skräck finner
han i en utomordentlig symbol bilden av den
olycklige och dödsdömde (Världens gång), till
vilken »förmyndarmänniskan» ej låter kasta den
räddande linan. Är den hjärtlöse kaptenen
människan? eller medmänniskan? Eller har han en
mindre, för en ensam man livsavgörande
betydelse?
Om fiender eller förföljare är inget tal. Inte
ens i förklädnader finna vi gengångare från denna
strid. Han har lyckats övervinna det utanför
honom befintliga hårda och hatiska genom att
upplösa det i humor. Och inte ens som humor har
han tagit hämnd på det som kanske varit den
största pina, varmed »världen» hemsökt honom,
det tarvliga och låga. Han umgicks en tid med
planen att skriva »ett större humoristiskt
skojareepos ’Staden’, där jag ämnar utösa min vredes
skålar över brackiotismen, vilken plågat mig så illa
i detta livet», som han skrev i ett brev, men planen
vart icke utförd; och de spillror av detta stora
epos, som vi ha i enstaka småstadsdikter, låta icke
ana, att det är vrede bakom. Det är först när
hans nerver rent av förstörts, som bitterheten
kommer till orda i korta, halvkvävda utbrott. Si
drömmaren kommer där är ett sådant. Det är
närmare utvecklat och på samma gång fördjupat
i Prins Aladdin av Lampan, dikten om den stackars
prinsen som måste tåla allt, därför att Ringen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
