- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet : sex essäer /
34

(1906) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hennes frodiga fantasi gör sagor af alltihop, men bakom
sagorna ligger uppfattningen af att här är något, som inte
får åsidosättas, när har människan plikter att fylla, dem
hon inte får undandra sig. Det är något af den själfägande
jordbrukarens ansvarskänsla för sin egendom,
ansvarskänslan och kärleken.

Konflikten ligger då i den anklagelse som lurar bakom
Per Olofssons ora, den att ha offrat det högre, kastat det
större pliktbudet, för att följa en subjektiv känsla. Ty
denna utvandring till Jerusalem, den fattas visserligen
som en Guds vilja, men hvad är en sådan öfvertygelse
annat än känslan, extasen. Utvandrarna söka lyckan äfven
de, lika ensidigt och lika hänsynslöst som trots någon,
som vill ha den eller den njutningen. De äro osjälfviska
i att vilja offra sitt lif för andra och för frid och endräkt,
men de äro själfviska genom själfva offret, genom att inte
fråga efter hvad offret kostar. Hur skall det släkte som
kommer efter dem reda sig? Skola deras lynnen foga
sig efter de nya krafven. Skola de inte kräfva något af
eget? Vi lämnas utan svar. Lika litet som Ibsen har
Selma Lagerlöf besvärat sig med att svara på de frågor,
som man måste göra sig, då man läst hennes arbete.

*     *
*



Det heter om Ingmarssönerna, att de inte ge sig förrän
de äro förlikta med Gud. I detta symboliska uttryck
finner man nämnd en egendomlighet för de gestalter Selma
Lagerlöf skildrar. Det är en sträfvan efter samvetsfrid,
som är drifkraften i nästan alla deras gärningar. Alla de
strider, i hvilka de inblandas, alla de konflikter, hvari de
våndas, alla föras tillbaka till samma utgångspunkt. Selma
Lagerlöf försmår all fysiologi, all psykologi, alla termer,
hon vågar stiga tillbaks till de nöttaste och omodärnaste
af alla slags ord: de moraliska, de värdesättande för att
ange beskaffenheten af det inre arbete, som utgör föremålet
för hennes skildring. Man finner den muntraste förtröstan
och på samma gång det allvarligaste erkännande af att
det onda är så ondt, farorna och frestelserna så stora. När
man läst en af hennes böcker, har man den öfvertygelsen,
att i denna diktade värld, hvars människor icke äro omöjliga
eller otroliga, om också sällsynta, är rättfärdigheten
den axel, kring hvilken allt vänder sig. Så till vida är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgrsvskald/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free