Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
skaldinna, som själf funderat på att framträda inför
allmänheten med sina dikter, men skrämdes fr&n denna sin
afsikt af andras afrådanden. Mödernearfvet har hfir varit
det starkare, som ofta varit fallet med författare.
Skalde-gryet kommer påtagligen från modern, hvaremot faderns
musikaliska begåfning icke gått i arf till sonen, som var
afgjordt omusikalisk — något som också mycket ofta är
fallet med skalder, hvilka skrifva sångbar vers.
Hemmet fördystrades genom sjukdom. Fadern var
starkt hypokondrisk, och tidtals hade äfven fru Fröding
lidit af svår ohälsa. I en dikt, som är ägnad minnet af
hemmet, sedan det lagts i aska af vådeld, framkallar
Fröding barndomsintryck af fadern, då han tycker sig se
hemmet från fordom, med orden:
Och det är som jag s&ge en gafvel stå hvit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
af en visa med käck melodi.
Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blef tyst i hans dödssjuka bröst
och hans lefnad blef sorgsen och tung.
Som barn gjorde han ej intryck af att vara
synnerligen begåfvad; lian var ofta försjunken i drömmar och
betedde sig tafatt. »Akta knuten!» brukade hans far säga,
då han skulle gå ut, och antydde med det att han inte
trodde att Gösta skulle se sig för så pass, att han inte
slog emot husknuten. Han lärde sig läsa för en syster
och kom tioårig till Kristinehamns läroverk. Skolgången
var honom ej värst ärofull. Han var tämligen någlös,
ojämn i sitt arbete, och hans betyg voro rätt skrala. Hvad
som intresserade honom mest var historia. Efter slutad
skoltid i Karlstad tog han studentexamen där på våren
1880 — han har själf i en krönika i Karlstadstidningen
berättat, hur det gick till, och hur otillräckliga han fann
sina kunskaper.
Man har ju ganska lätt att förstå, att nutida
skolundervisning inte skall synnerligen intressera ett fantasifullt
och drömmande sinne som Frödings. Håglösheten gällde
också läxorna och inte läsning i allmänhet. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
