Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
svänga sig med det sällsynta namnet Ichabod, som
näppeligen tillhör de oftare använda citatens antal.
Raden af gestalter är synnerligen rik och sträcker
sig öfver hela den sociala skalan, som det synes utan att
;on särskild figur haft mer än de andra af näns intresse.
Lika kraftigt utformad är hvar bild, ingen blir otydlig
trots skildringens knappa konturer och få färger. Där är
»Gamle grefvinna på Gampertin» — märk reaan i själfva
namnet, som är en ombildning af det verkliga, Appertin,
en ljudhärmning af snålhet och gnideri — som af
penningbegär och af högfärd sprider olycka och fördärf i sin famuj
och bland sina underhafvande, en ypperligt drastisk
beskrifning i komiskt ynklig tonart. Där är den rika
storbonden med sitt myndiga herradöme; där är prosten med
sin stränga predikan och sitt fett-gemytliga hvardagshumör;
där är hans loja dräng och hans trötta krake, slappt
knogande hemåt med hölasset; där är det stridande paret
själf-ägande bönder med sin bottenlösa envishet och sin oresonliga
trätgirighet; där är militärbilderna från bondregementet,
både den fulla beväringen, korpralen i sin dubbla skepnad
af rytande exercisdjäfvul och anspråkslös beckskomakare,
och det högre befälet i skiftande grader; där är tattare-
Sacket med lömskhet, tjufnad och dryckenskap; där är
en bedragna stackars flickan i torparstugan,
landsvägs-strykerskan, den halftokiga Maja, jägaren med de hundra
kärestorna och den förtviflade sorgen öfver flickan som
han drifvit till döds; där äro de unga tu som mötas på
landsvägen och lägga hand i hand att följas genom lifvet,
där är flickan som dras mellan gubbfriarns rikedomar och
löftet till den fattiga unga karln, som nu sträfvar ute i
Amerika. På backen samlas gummorna för att skvallra
och baktala och beskärma sig »och kors i Jesses och kors
i Jesses och kors i je». De snåla snåla sig till fattigdom och
föräta sig på fattiggårdens gratiskost. Borta i skogsbygdens
mörker trifvas ännu bergslagstrollen, och skogrån skymtar
mellan furorna i underbar grannlåt. Och kring och öfver
allt, som ram och förgrund och bakgrund — Värmlands
fagra natur i natt och månsken, i dag och sol, rik och
karg, leende och allvarlig, skiftande och aldrig sig lik, men
älskad och förtrogen för sin skildrare, älskad och förtrogen
som det folk, som bor i dess näjder.
En gång skall säkerligen en jämförelse göras mellan
de två, som i våra dagar skildrat Värmlands natur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
