Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Bälgen blåste och blästern ljungade,
kväfvande hetta ur ässjorna slog,
svettiga sotiga smederna slungade
släggan mot b trän gerna,
nöpo med tängerna,
formade järnet till harf och plog.
Dess tidigare form åter var denna:
Bälgen blåste och blästern ljungade,
malmen klingade klar och gäll,
stängerna vände och släggorna slungade
smederna, knotiga,
svettiga, sotiga,
vilda gestalter från Häcklefjäll.
Inte bara att otvungenheten i satsbyggnaden har blifvit
större genom omdiktningen, det har nu lyckats Fröding
att få fram en långt starkare stämning genom de hopade
s-allitterationerna med deras intryck af sot och svett. —
Ändringarna äro ofta mycket små, »likt» och »som» byter
han mot hvarann, lyssnande efter hvad som bäst passar
in i det helhetsljud, han vill höra. Stundom kan ändringen
förefalla opåkallad, någon gång försämrar den, men för det
mesta har Frödings gehör funnit rätt, äfven sedan
inspirationen vid diktens författande legat långt bakom hans sinne.
Hur träffande lyckligt är inte t. ex. utbytet af ’femton’ mot
’aderton’ i »I valet och kvalet», där flickan besluter sig för
att ta den gamle änklingen trots hans många barn:
Ja, jag tror att jag tar’n, ja, jag tror att jag tar"n,
om han så hade femton barn!
i senaste upplagan af dikterna ändradt till:
om han så hade aderton barn I
där den ökade ljudfylligheten och det förhemskade
innehållet samverka till stegrad effekt.
Sinnet för verkningsfulla ljudeffekter innebär
naturligtvis också uppfinningsförmåga, och Fröding har gjort
ordfynd af ypperlig art. Utgående från Fredrek på Ransätts
förkärlek för karaktäristiska och lustiga folkord samt lyckade
användning af dem i vers tar Fröding opp dylika, men
nyskapar också flitigt i samma anda. Berömd i det
hänseendet är dikten »Skogsrån», där en komisk fantastik styr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
