Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
kung Midas: allt hvad hans hand rört vid har blifvit guld,
diktens guld.
Det nya hos Fröding ligger inte i hans tanke, som
aldrig blir kall nog, utan i det blod, hvarmed hans största
och nästa dikter äro skrifna. I hans skälfvande rop pà
individuell sanning och individuell frihet. Rundt ikring
krossas lyckor och lif för regler, för principer, för
trossatser, för åskådningar, rundt ikring kräfs det offer och
offer, af halft och af helt i en personlighet. Förtvifladt och
förtviflande ljuder hans rop: »låt mig vara mig! Sådan
iag är, sådan vill iag vara, sådan jag blir, sådan vill jag
bli. Fälttecken och fanor äro för andra, att stå i led är
för andra, att gå i spetsen för en skara likaså. Jag vill
följa den slingrande skogsstig, som mina drömmar älska.
Öfver mitt hufvud ser jag vemodiga stjärnor tindra fram,
när skymningen slöjar aet blå, ikring mig susa träden sitt
ömsom veka, ömsom skrämmande sus. Jag är klufven itu
af stridiga tankar och öden på godt och ondt; jag längtar
efter drömmen och slummern, drömmen om enhet i alltnet,
drömmen om att smälta samman med naturen i ett
tveklöst vara.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
