- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
2

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom, den slutne, som alla människor kände till och talade
med, hade något tilldragande genom den motsägelse, som
låg däruti, att ett vägskäl för åtta vägar sades bilda en
vrå. Här satte han sig ned; och det var honom så, som
om ett helt folk vandrat ut på dessa åtta vägar och
kvar-lemnat en ende; så, som hade de åtta vägarne fört bort
från honom alla människor för att bringa honom hans egna
tankar till baka. Han, som hade så svårt att glömma sig
själf’, som aldrig kunde helt och hållet fördjupa sig i
naturen, hvars studium han missaktade, aldrig i historien, för
hvilken han med sin filosofiska grundriktning ej hade sinne,
knappast i musiken, hvari han sökte endast sina egna ideal,
till och med här i ensligheten ville han känna sig såsom
medelpunkt.

En annan dag kunde man mellan kl. 2 och 4 e. m.
på Ostergade i vimlet följa den magra och skrangliga,
fram-åtlutande och med paraply under armen försedda figuren,
som nästan oryggligt träffades pä den »route», hvilken är
den köpenhamnska halfförnäma verldens Corso. Hvart
ögonblick hälsade han på någon; han sågs samtala än med
en än med en annan, hörde någon gång en gatpojke
ropa Enten-Eller efter sig, inlät sig med kreti och pleti,
varande på gatan för en och hvar lika tillgänglig, som han
hemma hos sig var otillgänglig; här gifvande sig själf lika
mycket till spillo, som han annars tog sig i akt; här,
såsom det såg ut, bortödslande sin tid till ersättning för, att
han hårdnackadt höll sin dörr stängd för besök.

Gick någon en vinterkväll förbi hans hus, och blicken
föll på den långa raden af upplysta fönster, som gjorde,
att den våning, han bebodde, såg ut att vara illuminerad,
så anade man eller såg en glimt af en räcka af väl
möblerade och eldade rum, der den förunderlige tänkaren
vandrade fram och till baka under en tystnad, som afbröts
endast af pennans raspande på papperet, då han stadnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free