- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
15

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

högre idé, om denna ock drifver honom in på en villoväg.
Det är onekligen pinsamt att se Sören Kierkegaard till sin
bror, som ej kan förmå sig till att låta med våld föra
baptistbarn till dopet, hemställa, huru vida det ej vore bättre
att rätt och slätt vara cmbetsman, rätt och slätt vara
maskin. 1 Men alla hans sällsynta anlag till stora egenskaper,
svärmeriet, hänförelsen, hadc redan genom den tidigaste
uppfostran i hemmet förts på afvägar; intet bland dem
stäldes i frihetens tjänst, utan alla i den kritiklösa
vördnadens; och sålunda lade han i vår tid i dagen en rad af
omoderna, fullkomligt feodala dygder, en vassals ödmjuka
trohet, en munks försakande lif, en skolastikers skicklighet
att använda sitt hela vetande till försvar för utifrån gifna
dogmer och trosbud.

Den olyckligaste följden af underdånigheten är dock
högmodet. De äro tvillingar. Den, som är rikt begåfvad,
men saknar förmåga att uppträda med hållning och
värdighet, att taga sin plats utan mycket krus, han tröstar sig
med att inom sig själf om sig hafva en så mycket högre
föreställning. Kierkegaard saknade under hela sin lefnad
denna säkra hållning i förhållande till förmän, hvilken
personer med mindre själfkänsla än hans ofta hafva egt.
Såsom prof därpå kunna nämnas de krumbugter, han gör för
att undkomma ett personligt sammanträffande med sin
gvn-nare Kristian 8:de, och de skäl, han i ett bref till P. D.
Ibsen ger för sitt af böj ande. »Att skrifva till kungen,
om det ginge an, se det vore något för mig. Men
olyckan är, att det icke är något för honom; ty icke har han
tid att läsa sådant. Jag är som en husmor, som vet, att
hon kan laga den skönaste pannkaka, men som ingen tall-

1 Han säger i detta bref (Efterladte Papirer, del. 1, sid. 351): Hvad
mig beträffar, är jag aldrig gladare, än när någon vill befalla, i synnerhet
när det är en förman; ty jag anser det alltid lättare att vara den lydande,
än den befallande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free