- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
54

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han vände ej till baka. Ty under detta sitt lidande
upptogs lian däraf, att alla framalstringskraftens slussar
öppnades i hans själ.

Men i samma stund, som Kierkegaard bröt sin
förlof-ning, tillkom till den svåra inre kollissionen hans första
fiendtliga sammanstöt med verlden. Hans fina, lättrörda,
nervösa natur kom nu för första gången i beröring med
det allmänna pratet eller med det, som man plägar kalla
den allmänna opinionen i Köpenhamn. Hen behandlade
honom illa. Vissa drag af orimlighet och hårdhet mot
hans trolofvade, hvil ka, om de voro sanna, liärflöto från
hans försök att uttrötta henne, att ställa sig själf i en dålig
dager för henne och att på det sättet göra brytningen för
henne lättare, berättades från man till man; och
allmänheten, som icke hade förklaringen till detta besynnerliga
uppförande, härledde det från de sämsta källor, hjärtlöshet,
begär att leka med hjärtan för att, såsom det hette,
»experimentera» därmed, något, som kälkborgarne funno desto
förskräckligare, ju oklarare deras begrepp var, om livad de
egentligen därmed menade. Korteligen, lians innersta
lef-nadsförliållande lades på anatomibordet, hans enskilda lif
dissekerades, hans trolofvade blef föremål för beklagande,
bedömande och närgången granskning. Han led däraf. Ty,
så liten skada som blotta ord synas kunna åstadkomma,
var det honom tungt att veta, att det namn, som var honom
så kärt, det namn, som han själf icke kunde höra utan att,
såsom han säger, känna en elektrisk stöt genom hela sin
kropp, det var tungt att veta detta namn ligga på alla
dessa besudlande läppar, gifvet till spillo åt det allmänna
skvallrets orena andedrägt. Het var tungt för honom, som,
rädd om sin heder och sträng mot sig själf, med mången
försakelse före hvarje handling redligt undersökte, om den
läte förena sig med den regel, han för sitt lif faststält, om
den kunde utföras, utan att hederns blanka sköld finge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free