Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnors olyckliga öde; och ur »Enten-Eller» slår en hel
kor af klagande kvinnor oss till möte.
Han tager ett tag ned i det giftiga skvallret om honom
själf såsom en kall och hänsynslös experimentator och
kvinno-hedragare, och det roar honom, det tillfredsställer honom
att måla denna satan på väggen något bättre, än skvallret
kunde göra det — det blir »Förförarens dagbok», och det
mättar honom att gifva opinionen detta liampspöke att
hugga på.
Sin skaldelängtan bort från den älskade, sin böjelse
att erinra henne tager han och bildar däraf den unge poeten i
»Gjentagelsen», honom, som fängslade den älskade, »såsom
den vid klippan fastkedjade Prometevs fängslar gudarne
genom sin spådom, medan örnen uthackar hans lefver.»
Han tager det, som förut var hans högsta åtrå, det
ideal, som föresväfvat honom, det att utveckla sig till en
rätt äkta man, som lefde det ridderligaste och lyckligaste
kusliga lif — och assessor Vilhelms fasta gestalt uppstår
af denna obestämda längtan \
Han tager slutligen verkligheten, den mjältsjuke
enslingen, hvars gränslösa omsorg för den lilla dam, som han
älskade, fick en så sorglig utgång, och han gjuter däraf
Frater Taciturnus’ hjälte — den idealiserade, men
säkerligen trogna framställningen af det, som hade iuträdt och
som han genomlefvat och af det ensliga lifvet efter
brytningen, helt och hållet invigdt åt en idé.
Men samtiden får ej fatta detta såsom bekännelser;
dess nyfikenhet skall retas, men ledas alldeles på villospår.
I)et är ej bekännelser — latom oss kalla det experimenter
eller skuggteckningar eller afhandlingar eller dialektisk
lyrik. Än är det gamla papper, hittade i ett schatull, än
»Det är fullkomligt saut. att mitt ideal just var att blitva äkta man
och lefva blott för att vara gift.» Efterladte Papirer, del 2, sid. 721.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
