- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
70

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

henne, skall förlora tron på den lära, hvars bekännare
handlar så grymt. Och hvarken Faust eller Abraham
förmår gifva det stackars offrade barnet någon högre
religiositet, som kan styrka det i dess kris.

På detta sista stämningsanlopp följer därför detta
omkväde :

»När barnet skall afvänjas, har modern i beredskap
en kraftigare föda, på det att barnet ej skall omkomma.
Häll den, som i beredskap har en kraftigare föda!»

Och om ytterligare bevis vore af nöden för livad det
är för ett offer, för en pröfning, för ett bedrägeri, som
ligga under denna framställning af Isaks offrande,
Abrahams pröfning och Abrahams endast tänkta bedrägeri, då
äro de bidrag, författaren lemnar till belysning af
Abrahams kollision tillräckligt högröstade, tre kollisioner, som
uppstå före ett bröllop \

Den första är en grekisk berättelse. Brudgummen,
hvilken augurerne spå en olycka såsom följd af hans
giftermål, ändrar plötsligt sitt beslut i det afgörande ögonblicket,
då han kommer för att liemta bruden.

»Hvad bör han nu göra?» Tiga och fira sitt bröllop!
Då gör han det med det ansvar att draga olyckan öfver
sin älskades hufvud. Tiga och icke tira sitt bröllop! »I
detta fall måste han gå in i en mystifikation, hvarigenom
lian tillintetgör sig själf i sitt förhållande till henne. »Eller
bör han tala? Ja, det bör han göra, om han kan. Men
antag, att han ej kan tala, det vill säga icke kan göra sig
begriplig, äfven om han talar! Antag, att himlens vilja icke
blifvit honom offentligt förkunnad genom en augur, utan på
privat väg kommit till hans kännedom — så stå vi vid
paradoxet, vid Abraham; han kunde ej tala, om han än
aldrig så gärna ville.» 1

1 Frygt og Bæven, 2:a uppl. sidil. 88 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free