Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva ett sannfärdigt ocli allvarligt slägte. Det var en
stor bedrift och en god gärning, att han på den tiden, då
nästan ingen med sin person gick i horgen för sin
öfver-tygelse, då politici af det liberala partiet liällre öfvergåfvo
striden för sina politiska grundsatser, än de hlottstälde sig
för att förlora så mycket som ett embete, då ett väl
af-lönadt prästerskap, utan att af någon varnande stämma oroas,
räknade de döda martyrerne sig till godo såsom varande
samma slags folk, som de själfva, å nyo väckte sina
medmänniskors hågkomst af det öfver alt i verlden upphöjda
i att frivilligt lida för sanningen.
Men det var en underlig blindhet hos honom, en
sjukdom, nästan en sinnessjukdom, att tro, att detta den stora
själfständigketens Amerika vore traditionens gamla
mirakel-land, att »den Enkelte» vore identisk med den kristne, att
denna innerlighet vore af ett alldeles egendomligt slag, som
en särskild positiv religion hade monopoliserat, eller för
att återvända till vår utgångspunkt, att hans egen etiska
kollision hade någon likhet med patriarken Abrahams i
Gamla Testamentet.
Det är visserligen en skön syn att se denna kraftiga
lyriska hänförelse för trons fader välla fram, stiga som ett
springvatten upp ur hans verk; men hans hänförelse för
tron var själf icke tro, hans hänförelse för Abraham var en
hänförelse i andra hand, var endast en af de former, hvari
den inre sakföraren i hans hröst klädde sin svarande-inlaga
under rättegången »Skyldig? — Icke skyldig?»
Den okritiske läsaren, som ser en stor och
genom-reflekterad författare i vår tid hysa en sådan, nästan
hysterisk beundran för Abraham, säger naivt till sig själf:
Hvilken tro på det Gamla Testamentet ännu i våra dagar, och
på den del däraf, som efter teologernes tolkning genom
berättelsen om sonens offrande förebådar och förebildar det
Nya! Den kritiske läsaren ser, att, då Kierkegaard lof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
