- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
83

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans hufvucl begagnat det uttrycket, att det led af en klåda,
som det kunde tillfredsställa endast genom att köras mot
en vägg. Man kunde på samma sätt säga om hans
känslo-lif, att han ej rätt kände glädjen förr, än den närmade sig
och öfvergick till smärta — smärtan blef honom njutning.
Så var det äfven med hans förstånd; han kände det ej
riktigt förr, än han stötte mot paradoxet.

I dagligt, muntert eller skämtsamt tal var paradoxet
i detta ords mildare betydelse för honom ett slags
lefnads-behof, konversationens salt och krydda. Han hade vid
betraktandet af lifvets allmänna förhållanden ett slags nöje
af att uppdaga hvad man skulle kunna kalla relativa
paradoxer, företeelser, hvilka för en viss sinnesförfattning måste
synas ofattliga. (Sålunda säges det i »Enten-Ellen), del 1,
sid. 121, att ett bedrägeri är för kärleken det absoluta
paradoxet.) Ty han delade hela den romantiska tidens
förakt för upplysningstidehvarfvet och det däraf härflytande
hatet mot det begripliga såsom trivialt. Blotta ordet
paradox verkade lifvande på hans nerver, hade en för honom
behaglig klang. Yid 24 års ålder skrifver han i sin
dagbok, att paradoxet är »det intellektuella lifvets egentliga
patos», och, alt efter som hans lif utbildar sig mer och mer
abnormt och visar veriden en utansida, hvilken är beräknad
pä att vilseleda, desto mer synes det honom hafva sin
medelpunkt i det paradoxa. Det heter därför i hans dagbok1:
»Ett af de svåraste etiska tvifvelsmål är detta: om jag
genom att förtiga något kan rädda en människa från en
sorg, har jag då rätt därtill, eller gör jag ej ett intrång i
hennes mänskliga existens? På denna punkt ligger mitt lifs
paradox, mot Gud har jag alltid orätt, men är det ett
brott emot människor?»

Paradoxet, som enligt hans uppfattning är alla stora

Efterladte Papirer, del 1, sid. 405.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free