- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
85

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kemisterne nu för tiden tala om flogiston och tron därpå;
jag tillstod, att jag hyste ringa aktning för tillbedjandet af
paradoxets kategori hos de män, som efter Kierkegaard
hafva upprepat hans ord. Men i Kierkegaards egen mun
ingifver denna lära mig aktning, den aktning, som
sannfärdighet och ärlighet ingifva. På grund af sin tankes
natur måste han öfveralt upptäcka paradoxet. Paradoxet
är ej tankens lidelse, men det var hans tankes lidelse.
Ty, så mäktig hans tanke än var, var den ej normal; den
var sjuk, led af en sjukdom, som skulle kunna käntecknas
sålunda: det hade kommit lyrik, hade kommit hänförelse i
hans tanke. Men, så härliga ting lyrik och hänförelse än
äro i och för sig och såsom drifkrafter bakom tankelifvet,
så äro de dock inflammation för tanken. Tanken är kall,
när den är sund, liksom känslan är varm, när den är
naturlig; men det står illa till, när det blir inflammation i
tanken. Den eld, som drifver verket, blir farlig, när den
flnner väg till verket själf, och det samma gäller om
hänförelsens eld. I Kierkegaards tanke uppstodo
själfmords-drifter och själfmordsafsigter; den uppsökte de högsta punkter
för att störta sig ned därifrån.

Den tanke, i hvilken det kommit lyrik och hänförelse,
har en inflammatorisk glöd, ett gudomligt raseri, en eld,
en lyftning, en flygt, en språngkraft »än ned i afgrunden,
än upp öfver stjärnorna», som ingen annan mänsklig tanke
har. Men den är ej det verktyg, hvarmed man griper den
högsta sanningen; den är det redskap, hvarmed anden
omfattar ett oförstådt paradox. Den har spelat ut sin rol i
verldshistorien; ty paradoxet kan väl kallas tankens lidelse,
men endast då man tillägger, att det ej är tankens eviga,
utan att det var tankens historiska lidelse. Paradoxet är
tankens korståg; men vi lefva ej i korstågens, utan i den
intellektuella odlingens tidehvarf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free