- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
90

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig mot intryckets magt genom att utsprida den åsigten,
att »Enten-Eller» bestode af uppsatser, som författaren länge
haft liggande i sitt skrifbord.

Mot denna då gängse åsigt påstår Kierkegaard med
stolthet, att hela verket är skrifvet på endast 11 månader,
den andra delen först, och att, då det börjades, det icke
fans färdigt mer än ett par af de inledande aforismerna.

Hvad tiden beträffar, som öfver hufvud taget spelar
en alt för stor rol för Kierkegaard i afseende på
värderingen af hans verk, gäller misantropens gamla sats hos
Moliére:

Le temps ne fait rien å 1’affaire.

Hans flit, som må hända öfverträffas endast af Balzac’s
eller George Sand’s, förtjänar obestridligt all beundran, och
det är vidare otvifvelaktigt, att en enda plan strängt
sammanhåller »Enten-Eller»; men i Kierkegaards framhållande
af den korta tiden ligger ett oberättigadt och med verkliga
förhållandet ej fullt förenligt försök att gifva liela hans
författareskap egenskapen af att liafva framkommit i kraft af
en viljeyttring på till hälften öfvernaturligt sätt, utan att
liafva liksom alla andra naturalster, fordrat aflelse och
tillväxt. Boken får ej med naturnödvändighet liafva utvecklat
sig från tidigare begynnelser och utkast; därför säges, att
ingen del af den samma fans till förut. Boken får ej helt
och hållet vara hans eget verk; ty han har under arbetet
förnummit Försynens förkärlek för honom och Försynens
hjälp. Den kan ej häller helt och hållet vara
verldssty-relsens verk, därtill har han en alt för stark känsla af sitt
eget snille; han talar därför uppriktigt, om ock mot natur
och förnuft stridande, om »styrelsens part» i sitt författarskap1.

Men, att verket emellertid ej kunnat undandraga sig
de allmänna lagarna för naturalstrens tillkomst, var ej blott

1 Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed. Sidd. 49 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free