- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
107

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin åskådareplats lastade han stycket med all sin egen
erfarenhet om kvinnan och om den första kärlekens betydelse
och åsåg sedan med förtjusning, huru det sjönk i ett haf
af ironi. Emmelines tomma passion, reminiscenserna från
romanläsningen, dem kände han så väl igen, och han
förstod väl, att hennes högst älskvärda men meningslösa
kär-leksyttringar försätta omgifningen i en hopplös förvirring.

I »In vino veritas» låter han Constantin säga, att en
yngling ej eger hälften så mycken idealitet, som en
ungmö, men att hela hennes idealitet är hländverk, till
finnandes endast i fantasi-ögonblicket, och i verkligheten därför
blott gyckel, så att formeln för all kvinlig tillvaro lyder så:
f. d. kejsarinna öfver kärlekens stora allmänning och
titulärdrottning öfver alla pjållrets öfverdrifter, numera Fru
Pettersson i hörnet af Badstugatan. Emmeline i Scribe’s
stycke upplyser denna sats; hon lefver från början till slut
i illusion, och hela stycket är ett gäckeri med hennes
känslosamhet och eftergjorda romantik.

På samma ställe låter han Constantin säga: »Man tror
henne [hvarje kvinna] absolut i erotiskt hänseende . . . .
tror absolut alla dessa utbrott af en osviklig romantik, i
hvilken hon sannolikt skulle omkomma, om man ej
anbragte en säkerhetsventil, genom hvilken sucken, röken och
romantikens aria anspelning på Wessel] strömmar ut och
saliggör den tillbedjande.» Det är denna situation, som
Emmeline i Scribe’s stycke illustrerar; ty, långt ifrån att
verlden går henne emot, är allting så lyckligt ordnadt,
att hon kan frossa i romantiska försäkringar och fraser utan
att märka den ironi, som fyller luften omkring henne.

En af hufvudpunkterna i »Lidelseshistorien» utgjordes
af den unga flickans fasthållande vid sin älskare, då denne
önskar draga sig till baka. Gång på gång i Kierkegaards
skrifter ställes detta fasthållande i högkomisk belysning.
Så t. ex. i »Gjentagelsen», där det om samma sak heter:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free