Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande naturliga oeli mänskliga formen af tillvaro. Därifrån
kommer det oliyggliga i dessa mästerverk. Om man med
kritik läser . »In vino veritas,» så förnimmer man, att
föredragets genomgående stämning ömsom är klosteråtrån efter
kvinnan såsom den förbjudna frukten, ocb munkhatet mot
kvinnan såsom en oren varelse, hvars beröring förnedrar.
Alla utbrotten, må hända med undantag af »den unge
mannens» tal, som är fullkomligt neutralt och könlöst, kunna
härledas från dessa grundstämningar. Bakom de praktfulla
och öfverdådigt snillrika talen skönjer man liksom i
flyktigt utkast en idealisk personlighet, som än fäster sin
skallerormsblick med begär på kvinnan, än med vämjelse
kastar henne från sig med katolskt prästhögmod och
prästförakt — som ömsom är blott demon, ömsom blott ande.
Förföraren är ömsom det samma. Cordelia säger
därför om honom: »Han var stundom så mycket ande, att jag
kände mig tillintetgjord som kvinna, stundom så vild och
passionerad, så full af begär, att jag nästan darrade för
honom», således ömsom ande och demon. Och, såsom det
anförda stället lyder, hjältens lidelse är ej ungdomens
eröf-rande och intagande lidelse, utan en, för hvilken kvinnan
ryser, en odöpt, en hednisk lidelse.
Men häri ligger ock dessa arbetens djupa och
makalösa originalitet. De äro säkerligen det i literärt hänseende
yppersta, som Kierkegaard skrifvit. Det är verk, som,
skrifna på ett af de stora europeiska kulturspråken, skulle
gifvit sin författare verldsrykte, i synnerhet såsom de
framträdde, icke enstaka, utan såsom delar tillhörande ett helt
af motsatt anda. Jämför man »Förförarens dagbok» med
Schlegels bekanta »Lucinde», hvarifrån motivet, såsom förut
omtalats, är taget, och besinnar man, huru berömdt detta
svaga och i alla afseenden underordnade arbete hlifvit, så
ser man, hvilken orätt ödet gjort Kierkegaard genom att
ej låta honom födas i ett större land. Och ställer man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
